Etiketter

, ,

Så har vi avklarat sonens kompis- och temakalas. Och så kul vi haft det både under planeringen och under själva kalaset! Eftersom temat var mysteriekalas så kändes det motiverat att inte inviga sonen alltför mycket i lekarna och upplägget, men dottern har fått vara desto mer involverad. 

 
Kompisarna inbjöds till att ”lösa mysteriet med det försvunna födelsedagskalaset” och den röda tråden var sedan att genom olika lekar och ledtrådar hitta kalaset och den skyldiga ”tjuven”. 

 
Barnen fick börja med att rita av sitt skospår och sedan samlades alla papper in, i högen fanns nu ett extra fotspår och det gällde för barnen att hitta sitt eget spår och på samma gång det fotspår som inte hade nån ägare, dvs tjuvens fotspår. Det här användes i första hand för att komma igång och få barnen med på temat. Därefter började mysteriet på riktigt. En tjuv hade stulit sonens kalas, alla presenter, tårtan och rubbet, uppgiften var att hitta ledtrådar och spåra tjuven. Polisen hade under dagen redan varit och undersökt fallet, men eftersom han blivit kallad till Vasa för att hjälpa till med ett annat fall, blev det barnens sak att fortsätta. Polisen hade hittat sex olika bevis men i rädsla för att tjuven skulle förstöra bevisen, hade han gömt alla bevis och bara lämnat några uppgifter som detektiverna måste lösa.  Genom korsord, rebus, bokstavskoder, vokaltest, musik- och ljudtest kunde båda lagen (mustascher och pipor) samla in alla ledtrådar (ett sönderrivet inbjudningskort, ett paket, en tårta, godis, namnet Nils och något på huvudet). Då var det dags att presentera de fyra misstänkta: en påskhäxa med huckle, en tonårskille i keps, en fin dam i hatt och en tomtenisse i röd luva. Genom att klä ut mig och föreställa rösten spelade jag alla misstänkta personer och detektiverna fick sen ställa färdigtgivna frågor. Med flit var namnet Nils insatt för att röra till det, påskhäxans katt hette Nils, tonårskillen kände ingen Nils däremot hade en hund som hette Nasse, fina damens man hette Nils och tomtenissen hette Nils, liksom både hans syster och bror, fast de kallades för Nisse, tomtenisse. Att se barnens miner när de fyra misstänkta kom in en och en, var det absoluta bästa och sedan att ta del av deras funderingar fram till att hitta tjuven, tomtenissen. Tomtenissen (Nils) i röd luva hade aldrig fått vara på ett kalas eftersom han jobbade i tomteverkstan varje dag och aldrig fått nån present, men ansåg att kalas säkert var det bästa som fanns, att tårta var gott och att godispåsar var kul att få. Nåja, han bad förstås om ursäkt och delade sen ut hittelönen (godispåsar) och detektiverna förlät tjuven.  Att sonen sen var supernöjd med sitt kalas gjorde det hela värt all tid och planering och förhoppningsvis var gästerna ens hälften så nöjda som sonen!

Annonser