En tur genom Islands karga och vackra landskap

En tur genom Islands karga och vackra landskap

Idag höll jag min första best practice-presentation någonsin, något jag för ett tag sedan blivit ombedd att göra just här på Island. Det var en märklig känsla att inse att den idé som jag utarbetat och som en studerande sedan jobbat med som sitt slutarbete nu under vintern och våren, kan ge så stort gensvar! Roligt att inse att vi kan göra nåt som man i flera skolor runtom i Europa är fascinerade och intresserade av!

Efter dagens presentationer var det dags att säga hejdå till de flesta av organisatörerna för att sen, tillsammans med de övriga deltagarna, ge oss ut på en busstur i det isländska landskapet.

Det behöver knappast tilläggas att regnet öste ner, vinden vände paraplyet ut och in och att det var kallt i största allmänhet. Å ena sidan är det väl just det här som är det äkta Island, och å andra sidan skulle det ha varit trevligt med uppehåll och sol… Men egentligen så är det bara ytterligare en orsak för att komma tillbaka hit och upptäcka mer av denna karga, vackra och märkliga ö!

Regnfri dag i Reykjavik

Regnfri dag i Reykjavik

I rättvisans namn ska det erkännas att då regnet inte öser ner och då paraplyet inte viker sig ut och in så är Reykjavik riktigt charmigt. Det blev en lång dag på skolbänken som avslutades med en helt ok middag.


Då jag dessutom valt att bo 3 km bort, så hinner jag ändå se en hel del, antingen genom bussfönstret eller till fots. 


Imorgon utlovas igen riktigt uselt väder men det ska ändå bli intressant att se vad Island har att bjuda på då arbetsdagarna här avslutas med en bussutflykt.

Regnigt i Reykjavik

Regnigt i Reykjavik

Kanske är det för att vädret här är uselt, kanske hänger det ihop med den dunderförkylning jag plötsligt och ovälkommet dras med, eller kanske hade jag orimligt höga förväntningar på mitt, sedan länge, drömmål, kanske är det en kombination av allt, men hittills har Island och Reykjavik inte imponerat nämnvärt. Men imorgon är en annan dag och då finns ju chansen att staden levererar…

En skopa kommer lastad

En skopa kommer lastad

Sen påsk har arbetet med att röja efter stormarna som drog in i början av året påbörjats. Träd har fällts, sågats och kapats. Den här veckan har vi transporterat hem vedklabbar i x antal omgångar, dottern som varit snuvig har fått stanna hemma men ikväll fick hon hänga med till skogen. Kort sagt, det var som att ha värsta stafettkarnevalshejarklacken med. ”Ett, två, rappa på, ett, två, skynda på” och så fortsatte hon tills traktorskopan var fylld, allt medan hon själv agerade arbetsledare och stod och kollade på medan vi bar famnarna fulla med klabbar. Huruvida hejaramsan bidrog till att det gick snabbare får förbli osagt, men klabbarna kom i alla fall hem och nu ska de ”bara” staplas, klyvas och staplas igen… Och det här är bara början av skogsröjningen! 

Du ska inte tro det blir sommar…

Du ska inte tro det blir sommar…

Idag är det vinter igen, det snöar, stormar och haglar och jag tycker uppriktigt synd om alla som idag blev tvungna att ge sig ut på bilvägarna utrustade med sommardäck. Men igår klappade vi händerna och trodde på sommaren då det var dags för barnens vårfest. Tillsammans med skolan genomförde Hem och Skola ett gemensamt internationellt musikcafé med allsång, piano-, sång och dansuppträdanden, tilltugg och så mitt tal.


Skolan var vårlikt dekorerad och gymnastiksalen som det nyss brunnit i var fixad och istället pyntad med flaggor, ballonger, fjärilar och blommor.

Cirka tvåhundra personer var samlade och tillsammans sjöng vi på både svenska, finska, engelska och bosniska. Eftersom temat för kvällen var internationellt så serverades det baklava, burek, vårrullar, cupcakes och choklad.


En och annan sångtext på dialekt förekom också, en av dem hade lokalförankring.


Och talet (som började med Finlands förstaplacering som lyckligaste landet i världen och avslutades med fördelarna med vår by/kommun), och som jag i några dagar övat på i bilen till och från jobbet, lyckades jag hålla. Tack och lov var också tekniken på min sida så att alla typer av bilder kunde finnas med som komplement.

Med vårfesten avklarad får jag nu ta mig an planeringen av sommarens kommande fester och med talet genomfört får jag ta itu med en presentation som jag blivit tillfrågad att hålla i Reykjavik om två veckor!

Som Pippi

Som Pippi

Ibland måste man tänka som Pippi, ni vet, ”Det har jag aldrig provat tidigare så det klarar jag helt säkert.” 


Om några dagar ska jag hålla ett tal på barnens vårfest, och även om jag jobbmässigt håller infotillfällen och ger presentationer både på svenska och engelska i en jämn takt under året, är ett tal i det här sammanhanget något helt annat. Och då kan det vara bra att tänka just som Pippi, inte som en stöddig tanke, snarare som ett sätt att motivera mig själv för att kunna ro det hela i land. För det ska medges att jag ett par gånger hunnit fundera på vad jag egentligen gått och lovat. Men nu är talet skrivet, nu ska det bara finslipas och sen är det bara att köra!

Ta mig till havet…

Ta mig till havet…

Det är knappast någon som undgått det vackra väder vi haft mer än en vecka nu. Solen skiner, värmen är behaglig och timmarna utomhus blir många. Sen vi i grannskapet fått en ny väg har det blivit mycket roligare att cykla och cykeltramporna har gått heta, vi har cyklat kors och tvärs, långt och kort.


Idag har också räfsorna gått varma, men då de ihopräfsade barrhögarna började blåsa ut igen, då var det dags att ta en paus.